Trossen wrote: ↑31 Oct 2023 20:43
Syftet och slutmålet är att det ska bli så dyrt att släpa ut Co2 att ingen vill göra det framöver och att sjöfarten blir klimatneutral. Men frågan är om man inte dödar en industri också på kuppen (?)
Tack för infon! Jag har inte hängt med i frågan om hur rederierna lobbat i EU för att påverka detta. Vore intressant att få veta vad som gjorts för att påverka EU. Men om siffrorna du visar är för Tallink undrar ju man hur exempelvis grekerna tänkt att lösa detta. De har en betydligt äldre flotta så konsekvenserna där borde bli ännu mer kännbara
Börjar förstå varför Tallink inte sätter hela flottan i egen trafik ….
Jag förutsätter att det har pågått lobbyarbete för att påverka förslagen men jag har ingen vetskap om hur det har förhållit sig. Branschorganisationerna var iaf till en början positiva till förlagen.
https://www.sjofartstidningen.se/eus-kl ... valkomnas/
Jag förutsätter också att Grekland har ansökt om samma ö-undantag som Åland och att hela den grekiska arkipelagen blir avgiftsfri för inrikestrafik. Samma bör väl egentligen även gälla för Medelhavsöarna Mallorca, Korsika, Sardinien, Sicilien etc så länge trafiken går inrikes.
Jag tror att de flesta rederierna i Europa kommer att hantera detta på precis samma sätt som man har hanterat prishöjningar på bunker. Dvs. man lägger till ett rörligt tillägg likt BAF – Bunker adjustment factor, på biljetterna för att på så vis skjuta kostnaden på sina kunder. Detta kommer t.ex. fraktkunderna att vara nödgade att acceptera för de kan förmodligen i de flesta fall skjuta kostnaden vidare till sina kunder. Men det känns värre för t.ex. Tallink och Viking Line vilka har en stor del av sina intäkter relaterade till passagerare och till just nöjesresande passagerare. Historiskt har denna kategori visat sig vara ganska priskänslig dvs. om inte resan har ett upplevt fördelaktigt pris stannar dessa passagerare hellre i land och gör något annat. Därför tror jag att det är svårt för Tallink och Viking att få full kostnadstäckning för dessa kostnader i framtiden genom påslag på biljettpriset.
Vad är då alternativen? Jag tror att det finns en del saker kvar man kan göra för att energieffektivisera fartygen. Likt Baltic Queens senaste dockning där hon fick nya propellerblad och ny bottenfärg. Detta kan säkert ge besparingar på ett par %. Men den stora frågan är vilket bränsle som kommer att bli gällande framöver. LNG är ju intressant för den har lägre Co2 utsläpp än konventionell bunker men långt ifrån 0-utsläpp. Detta ger att framtiden förmodligen ligger i de bränslen som är undantagna från EU ETS enligt RED direktivet som biobränslen och e-bränslen. Men dessa har än så länge visat sig vara både dyra och med mager tillgång.
Å andra sidan minns jag när svaveldirektivet SECA kom på plats. Vet flera redare som skrek om att det skulle innebära konkurs då tillräckliga mängder svavelfri bunker inte fanns att tillgå till rätt priser. Men på det stora hela klarade branschen av en anpassning iaf och marknaden löste de mängder med bunker som behövdes. Men det som ska göras framåt nu för att få fram rätt bränslen är dock också bra mycket svårare än för att lösa SECA. Nu handlar det inte om att ändra befintliga raffineringsprocesser utan att i princip bygga upp och tekniskt utveckla helt nya industrier. Och jag tror att det kommer att dröja många år innan det finns accepterbara alternativa bränslen att köpa.
Min största farhåga för framtiden är att trafiken koncentreras till två korridorer. En som sträcker sig från Åbo-regionen via Åland till Kapellskär som framför allt har Ö-undantaget för Åland som drivkraft och därmed konkurrerar ut andra linjer. Den andra korridoren bli Helsingfors – Tallinn främst drivet av den stora volym av passagerare och tillhörande omsättning den linjen kan uppvisa idag och det faktum att sjöresan är ganska kort. Men detta tror jag då basis att det inte kommer att finnas några alternativa bränslen och att priserna på Co2 utsläpp kommer att gå upp kraftigt efter 2024.
