Från Bergen tog jag Hurtigruten Cruise's SPITSBERGEN på en 13 nätters kryssning till de skotska öarna, Isle of Man och Belfast. Sedan maj 2019 hade fem beställda kryssningar med Hurtigruten ställts in, och förutom återbetalning och ersättning för extrautgifter hade jag nu fått så mycket bonus att kryssningen inte kostade mig fem øre. Inte nok med att jag inte hade betalat för kryssningen, jag hade dessutom 45 € til godo, så jag lade inte fem øre ombord. Det blev en högst angenäm kryssning, maten var åtskilligt bättre än på tidigare Hurtigrutekryssningar och serveringen utmärkt men
- vi var tvungna att bära munskydd hela tiden,
- trots ett stort excursion team var man väldigt dåligt förberedd och informerad om resmålen, särskilt Isle of Man, och
- vi gick inte alls till Glasgow utan till Clydeport, där vi dumpades på en parkeringsplats, och, om vi inte bokat transfer till flygplatsen, fick ta oss till Glasgow själva, en taxiresa för 50 £.
I början var vädret tämligen kallt och blåsigt och vi slopade Fair Isle, St. Kilda, Cuillin och Iona. De ställen som vi kunde lägga till kaj i var Leirvík (Lerwick), Kirkjuvágur (Kirkwall), Stornoway, Belfast och Clydeport. Från Stornoway (p.g.a. av tidvattenskillnaden) och till och från Canna, Craignure, Oban, Port Ellen och Peel användes små gummibåtar för ilandsättning. När vi skulle lätta ankar från Cuillin höll vi på i sex timmar, för ankarkättingen till babords ankar lade sig fel i brunnen.

Min hytt på SPITSBERGEN

Leirvík (Lerwick), Hjaltland (Shetland)

Utsiktssalongen på SPITSBERGEN

Matsalen i aktern på SPITSBERGEN

Kirkjuvágur (Kirkwall), Orkneyar

Stornoway, Yttre Hebriderna

Utanför Cuillin

Järnvägen på Isle of Man

Spårvanen till Snæfell, Isle of Man

Derry (Londonderry), som jag tog tåget till under anlöpet av Belfast